Dräneringsrör

Dräneringsrör leder bort regnvatten från huset till dräneringsbrunn, det finns olika typer av dräneringsrör.

Dräneringsrör som är böjliga, rullade på rulle, är de vanligaste typen av dräneringsrör när man kommer till byggmarknad.

Dräneringsrör som är styva är att föredra. Det är svårare att lägga ut böjliga dräneringsrör med rätt lutning. De vill dra sig åt olika håll.

Dräneringsrör har en diameter på 110 mm. Enklast är att hålla sig till standardmått vid senare ihopkoppling.

 

Tre punkter som är viktiga vid läggning av dräneringsrör.

De tre viktigast punkter vid läggning av dräneringsrör är:

• Rören lutar mot samlingsbrunnen.
• Samlingsbrunnen ligger högre än dagvattenledningen.
• Att dräneringen är inspekterbar i dess fulla längd. Detta innebär att man måste installera inspektionsbrunnar på dräneringen för att man ska kunna gå ner och kontrollera dräneringen med en kamera för att se eventuella problem. Från en inspektionsbrunn så kan du gå ner med kamera och gå cirka 20 meter åt vardera håll och max 1 hörn. Så antalet inspektionsbrunnar kan variera beroende på antal hörn på huset.

Om samlingsbrunnen hamnar lägre än dagvattenledning installeras en pump för att pumpa upp vattnet så att det kan rinna av mot dagvattenledningen. Om det inte finns tillräckligt fall, eller inget fall alls, kommer regnvattnet att stanna runt grunden.

Anmärkning: Det är aldrig en bra idé att blanda ihop dagvatten och dränering, man ska i yttersta mån separera dessa två med olika avrinningar. Man måste även säkerställa att eventuellt dräneringsvatten har någonstans att rinna till.

Dräneringsrörets placering.

Dräneringsröret skall placeras 10 cm under underkant betongsula eller under dränerande lager. Fortsätt aldrig att schakta rakt ner från grundsulan då du tar bort lastbärande zon. Välj istället att schakta nedåt med ca. 45 graders vinkel från underkant sula eller gör en bankett.

Dräneringsrör placeras på cirka 10 cm tjocktlager av makadam, helst tvättad makadam eller singel.

Dräneringsröret ska läggas med lutning på minst 1:200, det vill säga luta en meter på en sträcka av 200 meter, i praktiken 10 cm meter på en sträcka som är 20 meter.

Anmärkning: Återfyll inte med makadam upp till marknivå. Regnvatten och smältvatten kommer att rinna rätt ner. Onödigt mycket vatten samlas intill huset istället för att rinna bort från huset. Se istället till att ha en tät jordart överst och låt eventuellt vatten rinna ifrån huset.

Grävning och utplacering.

Gräv ut runt huset så att schaktdjupet hamnar cirka 20 cm under betongplattan. Lägg schaktmassorna med minst en meter från schaktet så att det inte rasar ner. Det bör finns en arbetsyta på 1 till 1,5 meter på bredden. Det är viktigt att det finns ordentligt med utrymme och att schaktmassorna placeras på tillräckligt avstånd. Årligen dödas några varje år i samband med drängering. Schaktmassorna kan begrava en om de kommer i rörelse. Tänk på att häftigt regn kan innebära att schaktmassorna rör på sig.

Lägg ut en bädd av makadam 10 cm. Kontrollera var dräneringsrören ska kopplas ihop, vid samlingsbrunnen. Mät ut den punkten som kommer att ligga högst, omkretsen av huset delat med två. Lägg ut dräneringsrören från den högsta punkten och mot samlingsbrunnen. Avjämna höjden med makadam. När rören är lagda kontrollera en gång till att lutningen är rätt.

Placera ut geotextilen och fyll runt om dräneringsröret. Det bör läggas ut minst 30 cm ovanför dräneringsrören med makadam. När det finns tillräcklig fyllnad av makadam viks geotextilen över och mot huset. Allra bäst är att fortsätta med geotextil och makadam upp till marknivå.

Återfyll med schaktmassor upp till marknivå. Se till att marken har en ordentlig lutning från huset med tre meter. Minsta rekommenderad lutning är 15 cm. Vid utschaktning bör man räkna med att det tar två år innan marken har satt sig. För att det ska luta rätt dubbla lutningen, 30 cm på tre meter.